Fågelfors.

Jag pratar på och gestikulerar, förklarar med hela kroppen, men de flesta bara skakar på huvudet, blir tomma i blicken och lätt blockerade i tanken. Hur kan det komma sig att de inte ser potentialen i "mina" ruckel? Vilken himla tur att jag har Erik som ser det jag ser, kanske han ser ännu mer än jag ibland, vilken tur att vi har varann ;)
 
Bjuder på en liten pärla från Kisebast i Fågelfors - ser ni möjligheterna?
 
http://hemnet.sfd.se/BildLista/Default.aspx?objgid=OBJ21358_1030553556
 
 
 
I kväll blir det en tur till förrådet för lite pyssel med pelargonerna, de såg inte så glada ut när jag var där sist..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0