Doftljus.

2014-11-28 @ 12:51:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
 
 
 
Idag är det stora ljusstöpardagen här hemma. Kan erkänna att det är snålheten som bidrar till denna syssla då jag fullkomligt älskar doftljus, men är alldeles för sniken för att lägga pengar på dem. En helt ljuvlig essens har inhandlats som ska adderas i ljusmassan, hoppas att det fungerar...fortsättning följer...
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Långbänk? Inte då!

2014-11-27 @ 18:06:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Min startsträcka är längre än de flestas. Med det menas att innan jag sätter igång något tar det tid. Lång tid. Jag vill helst ha både livrem och hängslen, samt om det går lite kardborreband. Man vet ju aldrig riktigt säkert.

 

Så här kan det vara. En idé eller fundering föds och i ett obevakat ögonblick har den formats i ord och passerat mina läppar. Det är inte bra. Särskilt inte om Inger är i närheten. Hennes sträcka från ord till handling är lika lång som det tar att säga det. Inte det att hon huvudstupa kastar sig in i saker och ting, utan mer att har man sagt en sak, ska den också göras. Helst så fort det finns tid. Här får jag ofta bromsa henne så jag hinner med.

 

Hos mig fungerar det lite annorlunda. Först så tänker jag, sedan säger jag det. Därefter inträder en period av nya funderingar. Man ska inte hasta fram saker och ting då ångrar man sig bara. När det gått runt ett tag och alla möjliga vinklingar på vad det nu kan vara har analyserats, är det dags att sätta igång. Med planering. Det tar ju också sin lilla tid, så allt är ordnat och klart när man skrider till verket.

 

Verket i det här fallet är köket i torpet. Redan ett par veckor efter kontrakt och torptillträdet hade vi börjat härja runt med det mesta.  Skrapa, måla, gräva och en hel del annat. Jag tror faktiskt inte vi satt en minut och njöt av att vara torpare den sommaren. 

 

Raskt hade jag kavlat upp ärmarna och snickrat till en bänk i köket för att få utrymme till matlagning.  Den där bänken har jag gått och tittat snett på sedan dess. Vint och skevt med en extremt ful laminatskiva som arbetsyta. Jag borde ha vetat bättre. Nu vet jag bättre, och har bestämt mig för att göra en ny.

 

I våras rev vi ned de taktäckskivor som fanns i kök och hall. Under dessa var ett väldigt vackert tak av bred pärlspont. Det gav genast en mer genuin och trevligt känsla till torpet. Den stilen tänker jag gå vidare med i köket.

 

Väggpanel av pärlspont bakom bänkskivan som är tillverkad av tjock och gediget virke. Lilla elplattan gömd bakom en list där man kan hänga fina linnehanddukar på smidda krokar. Allt målat med tidstrogen linoljefärg.  Ni ser det framför er, eller hur? Det gör jag också, inklusive problemen.

 

Var hittar man lika bred och fin pärlspont som i taket? Hur hög ska panelen vara för att se naturlig ut? Elen bör ju gömmas på något finurligt sätt, hur gör man det? Detta tål att tänkas på för att finna lösningar som håller ett tag. Jag bör nog vara klar till våren.

 

Sluta dra allt i långbänk! utbrister Inger frustrerat. Jag förstår inte vad hon menar…

 

//Erik


Det blev riktigt bra.

2014-11-27 @ 12:46:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Efter ca 1 timmes puttrande på spisen var den klar, glöggen alltså. Roligt att prova nya recept och extra kul när det smakar gott :)
 
 
 
 

Julstjärnor.

2014-11-27 @ 06:02:00 | Postat i: Allmänt, Inredning
Kommentarer (0)
Lite glitter och glamour är väl aldrig fel, eller hur?! Får vänta till helgen med att hänga upp dem dock då jag fått tydliga restriktioner om att man inte på några villkor alls får tjuvstarta julen...hmm..
 
 
 
 

Glögg.

2014-11-26 @ 18:16:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Har precis kommit hem från mor min som bjöd på nygräddade våfflor, mumma. Nu ska jag försöka mig på att koka egen glögg, hittade ett recept som inte såg allt för komplicerat ut, hoppas att det stämmer...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bakvänt!

2014-11-26 @ 12:48:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag bodde en gång med skogen alldeles intill knuten, men ändå var det sällan jag tog en promenad i denna. Idag bor vi mitt i stan, men jag besöker nästan aldrig de butiker jag passerar. När jag bodde i skogen åkte jag ofta till stan för att jag trivdes så bra i denna, nu när jag bor mitt i smeten åker jag gärna och ofta till skogen av precis samma anledning...Bakvänt, jag vet, men så är det.
 
 
 
 
 
 

Mickel räv.

2014-11-26 @ 07:07:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Se vad som dök upp i skogsbrynet på vägen hem från vår granletarjakt. Oskarpa bilder dock då jag blev nervös över att han skulle ge sig av innan jag han föreviga honom på bild.
 
Svårt att vara naturfotograf!
 
 
 
 
 
 

Alvhem Mäkleri.

2014-11-25 @ 18:12:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)

Hemma på vår gata i stan håller jag mig så långt bort från det röriga som bara går, gillar ju som bekant att var sak har sin plats. Dock tilltalar mig de smått stökiga mäklarbilderna mig oerhört mycket, inte bara dessa förresten utan bilder över huvud taget som fångar ett gytter av pinaler, försa var det kommer ifrån? Och färg, massor av färg ska det vara!

 

Nedanstående (något röriga) lägenhet är till salu hos Alvhem utifall någon skulle känna sig manad att flytta till vackra Götet :)

 

 

 

Knoppar.

2014-11-25 @ 12:47:00 | Postat i: Allmänt, Inredning
Kommentarer (0)

Ruckelvänliga knoppar till köksluckorna har nu hittats och införskaffats. Det gäller att tänka långsiktigt utifall drömmen om en liten rucklig stuga skulle gå i uppfyllelse, tills dess får de pryda laminatluckorna i lägenheten, fint som snus blev det!

 

 
 
 
 
 
 

Småfåglarna.

2014-11-25 @ 07:19:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Fågelmaten har en rykande åtgång just nu och då har det ännu inte hunnit bli kallt ute, populärast är solrosfrö och smör. De äpplen som jag trädde på en järnring har de ännu inte rört, dock var denna väldigt uppskattad av allehanda småkryp och fåglar äter ju kryp så jag hoppas att den gör lite nytta. Vacker vad den i alla fall.
 
 
 
 
 

Som av en händelse....

2014-11-24 @ 18:56:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

– Som av en händelse slank jag in på Kupans secondhand i eftermiddags på väg hem från jobbet, säger Inger mjukt. Hela harangen är insvept i ett samtal som handlade om något helt annat. Här gäller det genast att backa bandet och höra vad hon köpt. Lätt resignerad kryper det fram vad som inhandlats. Detta tarvar en förklaring, för att inte låta som att jag är någon obehaglig typ, vilken inte låter sin käresta köpa vad hon vill.

 

Vi är nämligen båda två frekventa kunder i allt vad second handaffärer staden kan uppbringa. Vi har börjat byta ut nya saker mot gamla slitna. Det gäller både hemma i stan som på Torpet. Förresten ”slitna” är ett ord som bör ersättas med ”karaktär” och ”patina” för det är mer korrekt. 

 

När Inger ”slinker in” så måste även det förklaras. Slinkainställena ligger definitivt inte på väg hem från jobbet, utan inbegriper en omväg på ungefär en kilometer. Väl på plats börjar en del av utbudet ”tala till henne”. Hon är inte synsk eller något, utan de är vackra föremål med ”karaktär och ”patina” som skulle göra sig utmärkt hemma hos oss.

 

Faktiskt har hon rätt i det. De flesta gör sig utmärkt hemma hos oss. Handvävda kökshanddukar av linne med röda monogram är både väldigt praktiska samt att de pryder köket. Porslin och köksredskap är av bra kvalitet, vilket innebär att det inte blir hack i kanten så fort man tittar på dem. Sist var det nya svampkorgar av spån som verkligen behövdes, då de gamla var nya, fulare som redan börjat gå sönder. Hängde ni med där?  En sådan korg är trevlig att packa saft och bullar i för en utflykt, eller handuk och tvål när man ska till sjön och bada. Det är något innerligt över hela momentet som höjer upplevelsen på det man ska göra. 

 

Lika så när man dukar för middag. Att använda vackert gammalt porslin och bestick från Eskilstuna järnmanufaktur, gör det liksom lite högtidligare även om det är till vardags. Ställer man sedan fram en rejäl gjutjärnsgryta på bordet är bilden fulländad.  Gjutjärn är dessutom fantastiskt att laga mat i.

 

Gamla saker är ofta rejäla och håller. För de mesta går de även att laga. Vi måste komma bort från slit och släng då vår jord snart inte klarar mer. Att ständigt öka konsumtionen och köpa nytt är ett mantra som nästan känns som hjärntvätt, men det är falskt. Man måste inte köpa nytt, saker går att använda igen. Att de slits är naturligt och visar att de verkligen använts och behandlats med omsorg. 

 

Vem är det vi försöker lura? Oss själva? Våra barn kommer att få betala ett dyrt pris för vår köpnoja om vi inte tänker om och börjar återanvända mer.

 

Tror jag ska slinka in på Myrorna efter jobbet, och se om de har någon korvtång. En med patina och karaktär.

 

//Erik


Lussebullar.

2014-11-24 @ 12:49:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)

Efter lite choklad och inspiration av allehanda böcker var jag inte så svårövertalad, det blev med andra ord lussebullsbak i lördags. Några påsar har redan fått nya ägare så kanske hinner vi med en omgång till innan jul, sedan är det bara ischoklad, kola och knäck kvar :)

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Äntligen tittade solen fram!

2014-11-23 @ 20:08:11 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Idag fick vi äntligen kisa för solens strålar lyste starka, det var minsann inte igår. Eftermiddagen har spenderats i skogen på jakt efter den perfekta granen, det brukar ta sin lilla tid innan det ultimata exemplaret dyker upp, men i år hade vi tur. Hoppas nu bara att den står kvar när det är dags för hemforsling, inte helt omöjligt dock att någon annan hinner före. Plan B är att köpa en på närmaste torg..

 

 
 
 
 

 
 
 
 
 
 

Uppe i ottan.

2014-11-22 @ 18:43:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)

Det blev en tidig morgon idag då det stod tävling på schemat. Aktiviteten kräver en del förberedelser i form av bad av lerinpackad pålle samt pust av allehanda läder, ett ypperligt tillfälle alltså för att gå igenom all utrustning. Dock väldigt tidskrävande. Det har således inte blivit så mycket mer gjort idag, Erik hade maten klar när jag kom hem och sedan slog tröttheten till så vi var tvungna att vila en stund, skönt med lugna helger så man hinner ladda ordentligt för de hektiska vardagarna. Nu ska jag försöka övertala mig själv att baka lussebullar, vi får se om jag lyckas...men först lite god choklad och bakboksinspiration :)

 

 

 

 

Mitt hjärta.

2014-11-21 @ 12:49:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Rosor och en liten ask fylld vacker choklad mötte mig i går när jag kom hem från jobbet, han vet verkligen hur man förgyller en helt vanlig grå, blöt och trist torsdag, finaste Erik. 
 
 
 
 
 
 
 

Back to basic.

2014-11-21 @ 07:19:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Kan torpinnehav klassas som beroendeframkallande drog?

 

Jag menar, sedan vi blev nöjestorpare har vi omvärderat hur vi skulle vilja leva. Vi kan se fram emot att vara tvungna att dra på raggsockor när man kliver ur sängen, för att i värsta fall med ångrök ur munnen tända i spisen. Att själv mala kött för hand eller med köksmaskin, (fast det är liite fusk)och göra korv är något vi kan längta till. 

 

Soldat Ryman skulle titta på oss med stora ögon och undra om vi inte var kloka. Hur kan ni fundera på att välja bort värme utan en massa slit med ved, sot och brandrisk? Ett överflöd av färdig mat som i stort sett bara är att värma, och framförallt ljus. Ljus som kommer när man vill, genom att bara trycka på en knapp. Vad får er att ens överväga detta?

 

Han har delvis rätt Ryman, då han ser vårt sätt att leva som rena himmelriket. Men, ändå. Längtan till något enklare utan stress och mer ”riktigt” finns där. Försök nu att se bilden framför dig:

 

Du sitter i köket med en fotogenlampa som ger ett behagligt varmt ljus. Det sprakar i vedspisen och luktar så där mysigt och gott som bara en brasa gör. På spisen puttrar storgrytan med pepparrotskött som i originalform kommer från grannen. I ditt knä har du Misse som spinner när du kliar honom bakom örat. Du har gjort en massa bra saker under dagen. Saker som du verkligen kan se resultatet av. Grävt landet, städat hos hönorna som skrockande pickat runt, lagt in potatis och äpplen i jordkällaren och räknat ut att de räcker nästan hela vintern. Du är lite trött i kroppen av allt arbete och av att vara ute hela dagen, men nöjd och tillfreds. Nu tar du ett bett i en hembakt bulle och ser fram emot att inte göra någonting förrän i morgon.

 

Inte så tokigt va? Till det kan tilläggas att du förmodligen minimalt deltagit i den miljöförstöring som kommer att leda till katastrof, om vi inte gör något drastiskt.

 

Landsbyggdsromantiker!  Jo, jo, det blir annat ljud i skällan när snöstormen viner och du måste ut och ploga eller hämta ved för att inte frysa ihjäl!  Ja, ni har rätt ni också. Det är en skönmålad bild av livet på landet. Fast man behöver ju inte gå hela vägen tillbaka till 1800-talet. Man kan dra nytta av nutidens bergvärme, badrum, ström till lyse och spis, fast inte använda det mer en nödvändigt.

 

Inget gym behövs. Du bor redan på semesterorten och på landet kan man faktiskt se och förundras över stjärnhimlen. Det är roligt att baka, lägga in och göra korv. Och vem vill inte ha några hönor och ett rejält bondkök?

 

Jag flydde från landet till stan när jag var 17. Har trivts utmärkt där och vi kan även tänka oss att bo mitt i en storstad. Vi har nära till allt och en väldigt trivsam lägenhet mitt i smeten.

 

Men, ändå….

 

//Erik


Inventering.

2014-11-20 @ 12:46:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Det är snart dags, även om det känns avlägset i detta nu, att slå in julklappar. Gjorde en inventering av alla våra snörstumpar och det ser ut att räcka, även papper finns det gott om och lack. Nu är det bara inköp av klappar kvar, vi håller dock nere dessa sedan flera år tillbaka, men ett litet paket per person blir det allt.
 
 
 
 

Fryser.

2014-11-20 @ 07:17:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (3)
Jag fryser som bekant nästan jämt, inte så konstigt att jag då samlar på mig filtar och täcken vart än jag befinner mig och de ska gärna ligga lite varstans runt om i lägenheten så att man snabbt når dem bara genom att sträcka ut armen. Nu tror jag dock att kvoten är fylld, tror alltså, säkert vet man aldrig ;)
 
 
 
 
 

Sista gången.

2014-11-19 @ 18:14:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
I kväll är det avslutning på fotokursen och jag undrar var i hela friden dessa tio kurstillfällen tagit vägen. Det innebär ju också att 10veckor passerat i ett rasande tempo, läskigt. Bilderna nedan tog jag när vi förra onsdagen promenerade runt slottet, kan snabbt konstatera att jag inte har någon som helst fallenhet för stora vyer utan trivs mest med närbilder och detaljfotografering. Den kunskap jag samlat på mig under kursen är dock ovärderlig, tror inte att jag klarat av att läsa mig till all information utan att få stöta och blöta konstiga frågor om benämningar man inte visste fanns. Så gå en kurs ni som tvekar, ni kommer inte bli besvikna!
 
 
 
 
 

 
 
 
 

Husgeråd.

2014-11-19 @ 12:50:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Det här med att bo på två ställen, även om vi mest spenderar tid i stugorna sommartid gör att jag aldrig har riktigt koll på vad som finns var. Jag tror att tårtspaden finns i torpet men istället har vi 3st hemma i stan, får för mig att de små assietterna finns i stan, men istället är de i torpskåpen dessa står. Besticken som vi hittade på antikmarknaden i Askersund liknar de som mormor och morfar hade när jag var liten. Så vackra men kanske något opraktiska. De får stanna i stan då de inte är rostfria (behöver diskas och torkas omgående efter användning), men man kan ju inte alltid tänka klokt...Genom att det nu står i bloggen får jag hoppas att minnet stärks. I annat fall kan jag gå tillbaka och få reda på var besticken finns.
 
 
 
 

Saffran.

2014-11-19 @ 07:32:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Erik kom hem med hel saffran härom dagen som nu bara väntar på att få stötas med lite socker i marmormorteln, sen skall det bakas bullar. Måste bara äta upp de kanelsnäckor jag bakade i somras först så jag får plats i frysen med de nya, ett angenämt problem dock.
 
 
 
 

Bodbekännelser.

2014-11-18 @ 12:47:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Till snickerboa ränner jag, när det är nå´t jag gjort. 

 

Eller något som gått sönder och behöver fixas. Emellanåt kan jag ha farsgubben i hasorna. Sällan eller snarare aldrig beror det på att han vill ge mig smörj, utan är bara intresserad och vill språka en stund.

 

 Många gånger är det bara för att greja lite. Att greja innebär att man börjar pilla på saker. Kanske städa lite, organisera eller bara flytta runt lite bodinnehåll. Det här med boden inleddes då att vi i anslutning till torpet hittade en lada med vedbod, hönshus och loft. Bonden (som vi kan kalla Fredrik, för han heter så) tillkallades och så ingick även ladan i kontraktet. Hönshuset var till brädden fyllt med bråte och joks. Det finns inget bättre namn på innehållet, för det var precis vad det var . Möjligtvis kan Kökkenmödding vara en synonym.

 

Några dagars ihärdig sanering och lite målarfärg omdanade hönshuset till bod. Den började långsamt inredas. En bänk, en hammare, några hyllor, en sats skruvmejslar från billigvaruhuset, ärvda verktyg och loppisfynd. Långsamt blev det en bod man kan gå till och greja i.

 

Jag har aldrig varit särskilt intresserad av att tillbringa tid i bod eller verkstadsmiljö, inte ens när jag hade moppe. Det var brorsan som fixade det jag körde sönder eller behövde trimma. Ja, jag vet att det är olagligt, men något som en otrimmad moppe existerade inte på 70-talet. I alla fall hade ingen någonsin hört talas om det. Nej, intresset att hänga i en bod får jag nog beskylla Torpet för. 

 

Med åren har det resulterat i att jag blivit någorlunda händig. Det snickras ihop både det ena och det andra som kan vara till nytta för stugor med omgivning. Ofta är slutprodukten relativt rakt sågad och utan snett islagna spikar med hammarmärken runtikring.

 

Höstens projekt är en jordfräs som ska nyttjas till det nyligen framgrävda trädgårdslandet. Den rycktes ur sin törnrosasömn i Fredriks trädgård och är tänkt att gå från historisk artefakt till fungerande redskap.

 

Om man nu bara viste hur man gjorde… Har nu stått i bon ett antal mörka höstkvällar med en gammal surrande cupévärmare som enda sällskap. Jordfräsen har skruvats isär samt även skruvats ihop utan att det blev något över. Det gjorde mig rejält stolt, fast inte fungerar den för det. 

 

Det har köpts reservdelar av initierade människor som ser på en med medlidsam blick. Man riktigt känner att de tänker ”förlåt honom, ty han vet icke vad han gör”. Jag har även tagit till det manliga universalknepet att sparka lite på den. Inte ens det har hjälpt.

 

 Får nog koppla in brorsan i projektet.  Med ett tryggt ”Hmm” som följs av några termer jag inte förstår, skruvas det lite och vips kommer den att fungera!

 

Det är härligt med en bod i alla fall, och nu luktar den även rätt av gammal olja och bensin.

 

//Erik


Ringblomsolja.

2014-11-18 @ 07:26:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Bladen har fått ligga till sig lite om man säger så, flera veckor faktiskt, men jag tror och hoppas att de inte tagit skada. Anledningen är att jag inte hittat den mandelolja jag ville ha, så till sist tog jag vanlig kallpressad olivolja och håller tummarna för att de fungerar lika bra. Tanken är att jag ska ha burken med ringblomsolja på jobbet och smörja mina torra och nariga knogar med i vinter. Kanske hjälper den, kanske inte, men ska man tro de som kan och vet ska det fungera riktigt bra.
 
 
 
 

Vart har solen tagit vägen?

2014-11-17 @ 12:54:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Ett varmt men solfattigt november kan man läsa om i tidningarna och jag tycker att det märks då många man möter vittnar om en trötthet som verken beror på förkylningar eller ovanligt mycket jobb. Själv så gillar jag som bekant mörker men detta delas dessvärre inte av min kamera som istället älskar ljus och då inte från några konstiga glödlampor utan av solen själv. Men det är nog bara att gilla läget så jag införskaffade mig ett par låga stövlar då det regnar mest varje dag och ett par färggranna strumpor som man blir glad av, det piggade definitivt upp lite i mörkret.
 
 
 
 

Söndag.

2014-11-16 @ 11:49:35 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)

Jag lyxar till det med frukost i sängen, är själv hemma på förmiddagen då Erik är och spelar med Guldsmedshyttans Musikkår, han är dock snart hemma igen så förhoppningsvis hinner vi med en tur till torpet innan det mörknar. Annars verkar det bli ännu en dag utan sol där molnen hänger i tunga sjok på himlen, ett ypperligt tillfälle för sänghäng alltså, ska bara hämta en hög med böcker först sen ska jag inte röra mig en millimeter till...på en stund i alla fall :)

 
 
 
 

Lördag.

2014-11-15 @ 21:26:58 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)

Lördagskaffe i sängen, sedan tvätt och lite allmänt plock, skulle behöva ta tag i min garderob men dit räckte inte orken. Tog en tur till stallet istället för mysa med hästarna och nu väntar lite god mat och ett glas rött, Erik är på baluns så jag är själv hemma, funderade på bio ett tag men kunde inte bestämma mig för om jag vågar mig ut i mörkret, trist att alla överfall som varit ska begränsa mig men så är det, dumt att chansa och tråkigt att vara rädd för att bli nerslagen. I torpet är jag aldrig rädd.

 

 

 

Fågelholkar.

2014-11-14 @ 12:43:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Försiktigt upphängda lite varstans runt stugorna, lätta att se för småfåglarna som snabbt flyttar in och gör sig hemmastadda men svåra att upptäcka för det mänskliga ögat.  Det tillkommer någon lite då och då och nu senast gjorde Erik en nästan osynlig holk på den motorsågskurs han gick, försa vem av de små liven som kommer att husera här, vi hoppas och hålla tummarna för att de skall trivas.
 
 
 
 
 

Att se det vackra i det lilla.

2014-11-13 @ 12:41:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Köpte en clementin i Stockholm förra helgen som är så vacker att jag inte vill äta upp den....
 
 
 
 
 
 

Mörka bilder.

2014-11-13 @ 07:42:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag har en förkärlek till mörka bilder, är dock barnsligt förtjust i alla ljusa fotografier som läggs upp på instagram men när jag själv får välja blir det konstigt nog mörkt och underexponerat. Man skulle ju kunna dra slutsatsen att den mörkerfotografering vid slottet som gjordes igår skulle gå galant men attans vad knepigt det var, tror jag går bet faktiskt!
 
 
 
 
 
 Besparar er således resultatet av gårdagen och bjuder på några bilder från helgen i torpet istället :)

Stövlar o grep.

2014-11-12 @ 18:58:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Stövlar och grep. Sedan urminnes tider har de varit i symbios med varandra. Tusentals liter svett och oändligt många svordomar har producerats tillsammans med dessa, för torparen så viktiga ägodelar. Nu stod jag själv där med stövlar och grep och såg ut över en svart yta, där grässvålen var avskalad och bortburen. 

 

Anledningen var att växtföljd nu skulle introduceras. Idogt läsande i trädgårdsböcker gjorde klart att man inte ska odla på samma ställe för länge. Det blir mindre skörd och sjukdomar kan komma i jorden.  Grödorna ska man byta plats på efter en viss ordning, där av utvidgningen av trädgårdslandet. En bild av frodigt växande grönsaker fanns för mina ögon när jag satte igång.

 

Ett spott i näven gjordes (vilket enligt tradition hör till) stöveln placerades på grepen och jag tryckte till. De följande sekunderna inträffade detta. Först total förvåning över att absolut ingenting hände. Sedan en smärta i fot och ben som varit inställda på att köra ned grepen i marken och därefter en stund av stillhet, som avslutades med en analys att försöka igen. Grepen flyttades en liten bit och samma procedur inleddes.

 

Den här gången hände något. Grepen gick ner tre centimeter i backen innan det blev tvärstopp. Här kom den första svordomen tillsammans med en ilande insikt. Jag hade råkat ut för torparens ständige följeslagare. Sten. Inte en, utan tusentals hånflinande stenjävlar i alla upptänkliga storlekar. Att få ner en grep i marken var hart när omöjligt. 

 

Inger höll sig på behörigt avstånd. Hon hade redan vid första svordomen insett att ett trevligt ”Hur går det?” inte var rätt läge. Nu började ett bändande, bökande, stånkande och stönande som förmodligen var en perfekt härmning, av de i trakten härjande vildsvinen.

 

En timme senare rätade jag på min värkande rygg, torkade mig i pannan med skjortärmen och såg ut över en knapp kvadratmeter lucker jord. Två skottkärror med sten hade körts iväg och jag började misströsta. 

 

Då slog det mig plötsligt att jag och originaltorparen, Soldat Ryman, plötsligt var ett. Här stod jag, förmodligen på samma plats och bröt sten. Svettig, skitig och suckande över alltings jävlighet. Fast med en stor skillnad. Han skulle bryta flera tunnland för att kunna överleva med sin familj. Jag en liten plätt för nöjes skull.

 

I stort sett all odlingsmark i Sverige är bruten ur naturen med stövlar och grep. Nästan inget har tillkommit i nutid med moderna maskiner och redskap. Mil efter mil av åkrar och ängsmark. Ett ofattbart slit ligger bakom. Och hur tackar vi dessa Sisyfosarbetare för det? Jo, vi planterar skog på deras livsverk. Tänk på det när du ser ut över det vi kallar öppna landskap.

 

Fyra dagar tog det att göra våra 20 kvadratmeter till odlingsbart land. Borta vid muren har stenhögen växt till ett mindre bronsåldersröse. Nu finns det i alla material till fortsatt murbygge.

 

Men till våren ska potatisen ner i nylandet.  Tvi, ta mej fan!

 

//Erik

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Onsdag = Fotokurs.

2014-11-12 @ 07:19:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jisses vad snabbt veckorna går, i kväll är det dags för fotokurs igen, det blir en promenad kring slottet med kamera och stativ för att fylla på med mer kunskap om mörkerfotografering. Förra gången blev ju bilderna både oskarpa och alldeles för mörka, hoppas på bättring ikväll nu när jag äntligen förstått de manuella inställningarna, eller så går det kanske helt åt pipsvängen istället....
 
 
 
 
 
 
 
 
 

På promenad.

2014-11-11 @ 18:22:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Båtar uppdragna på land i väntan på våren, spår från någon som grillat på stranden, sjön som ligger spegelblank, barmark och en livboj som fortfarande lyckligtvis är oanvänd. Svårt att tro att det snart är jul när det fortfarande är så höstlikt ute.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rustad för vinter.

2014-11-11 @ 12:51:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Erik har hjälpt mig med nya lysen på cykeln då min dynamolampa kastat in handduken, skönt att synas bra när man hastar fram genom trafiken på kvällarna. Även vinterdäck på bilen har monterats så nu känner jag mig rustad för både mörker, snö och kyla.
 
 
 
 

Torpet.

2014-11-10 @ 18:51:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier., Historia
Kommentarer (0)

- Åååhh! Stanna, Stanna!

 

– Jag ser, jag ser! Det är väl då fan att det ska ligga en bil precis bakom mitt i ingenstans! Får försöka vända längre fram utbrast jag, febrilt letade efter någonstans att köra åt sidan.

 

Blicken hade för oss båda samtidigt fallit på två alldeles bedårande små hus vid sidan av den slingrande grusvägen.  Den efterföljande bilen utsätts nu för något de måste uppfattat som extremt ostrukturerat och virrigt körande. 

 

Vi lyckas vända och rullar sakta förbi husen, vänder igen och gör om proceduren ett antal gånger. De låg där husen, som tagna ur en Elsa Beskowsaga. Rejält bedagade, men med en charm som inget av tidigare påsedda objekt haft.

 

– Tror du man kan kliva ur och titta lite i fönstren? Säger I med iver i rösten. 

 

 – Törs man det?  Det är kanske är någon där och vill inte möta blicken på någon som precis ska ta en tugga av frukostfrallan när man kikar in säger jag som av naturen är försiktig av mig.

 

– Det är ju ingen där ser du väl, Det måste vara obebott som det ser ut! utbrister I bestämt.

 

I det läget är det lika bra och ge med sig för inga argument kommer att hålla oavsett vad man försöker med för invändningar. Dessutom var jag precis lika intresserad av att skärskåda stugorna närmare. 

 

Högt gräs, björk och aspsly som räcker till magen. Äppelträd liknande skatbon då ingen beskurit dem på evigheter. Trädgårdsmöbler som i tysta rop på hjälp tittar upp ur det vajande gräset. Fasader blekt rödgrå av långvarig brist på rödfärg. Flagnande fönster och vindskivor. Med andra ord stugor och trädgård i förfall.

 

Försiktigt smög vi oss närmare spanandes över axeln ifall någon skulle dyka upp. Väl framme kupade vi händerna kring ansiktet och med det där pirret man får när man öppnar ett paket, kikar vi in genom fönstret. 

 

Den fanns där direkt, känslan av att tillhöra och vilja vara kvar. Slitet var det, med ett hopplock av allsköns ting och möbler som inte passade vare sig med varandra eller med huset. Nästa fönster inspekterades. Ett litet, litet kök med vedspis och ännu mer tecken på att någon inte brydde sig om egen trevnad.

 

Nästa lilla hus besiktades med samma iver och viskande kommentarer om fina detaljer som trägolv, rörspis och dörrar. De var som syskon stugorna, lika i mycket men med egna personligheter och utseende. 

 

Nu upptäckte vi att gräset var klippt precis runt stugorna någon gång i närtid. Alldeles lämnade åt sitt öde var de alltså inte. Någon ägde husen och brukade dem sporadiskt.

 

Vi bestämde oss där och då. Vi skulle ha det, ”Torpet” namnet som omedelbart var befäst och döpt i tanken. Det kändes redan bekvämt och invant i munnen. Att vi inte visste vem som ägde dem saknade betydelse. Torpet skulle bli vårt. Det var som om stugorna lyssnat till våra tankar och i tyst överenskommelse sa ”– Ni verkar vettiga kom och ta hand om oss”.

 

Nu började ett detektivarbete angående torpets ägare och möjligheten till övertagande. Turligt nog fanns det bekanta i närheten som kunde namnge ägaren, vilket var storbonden i byn.  Torpet hyrdes kunde bekantingarna berätta, av för trakten okända människor. De kom från ”stan” vilket uttalades på så vis, att det kunde ju alla förstå var den uppenbara anledningen till skicket på torpet.

 

Bonden lokaliserades (vi kan kalla honom Fredrik för han heter så) och kontakt knöts. Jo, torpet var uthyrt tills vidare och man hörde mellan raderna att han inte var särkilt nöjd med hur de togs om hand. Vi gick nu in i en fas av punktmarkering på bonde och torp. Stalking kanske inte är rätt ord för hur vi låg på, men förmodligen enträget och besvärande för Fredrik. 

 

Barnen hejade på och såg till att vi höll ångan uppe. De liksom vi tyckte torpet var fantastiskt och både badplats och lekkamrater fanns i omedelbar närhet.

 

Vi tog till alla knep som stod till buds. Farsgubben som bor i närbelägen ort involverades i operation övertalning. Det visade sig att han var med i samma hembygdsförening samt tidigare kollega som Fredriks fru. Fraternisering med Fredriks hustru beordrades där den ömme fadern i översvallande ordalag skulle tala väl om sonen och I. Alla medel är tillåtna i krig och kärlek. Här var det båda delar som föll in.

 

Vi kände oss som hemliga agenter när vi la upp planerade operation torpövertagande och insåg att utnötning av motståndet var den enda vägen. Torpet besiktades okulärt minst en gång i månaden och frekventa samtal kom veckovis till Fredrik. 

 

Plötsligt hände något. Vi hade märkt att nu var ingen där över huvud taget och gräset var oklippt även tätt intill torpet. Ny intressant information uppdagades. Hyresgästen hade enligt Fredrik ”försvunnit”, slutat betala hyra och var okontaktbar. Allt lösöre fanns kvar och inga nycklar hade lämnats in. Fredrik som är en rättskaffens och ordningssam bonde av den gamla stammen, meddelade att en viss tid var tvungen att gå innan man kunde anse hyresgästens tillgång till torp och innehåll ansågs vara förverkad.

 

Så kom den dagen då Fredrik gav upp och meddelade att vi kunde få hyra torpet. Förbehållet var att vi tog hand om det bättre än förre hyresgästen och lät honom vara involverad i eventuella renoveringar och förändringar. 

 

Så började vår relation till torpet och vi har aldrig ångrat en minut av vår tid tillsammans. Snarare har kärleken till platsen stärkts och tankar om att bo där på heltid växt sig starkare med åren. Finns möjligheten att få köpa loss torpet och kanske bygga något i dess närhet? Fredrik är informerad och djupt suckande inser han att en ny utnötningsfas är inledd.

 

 

 
 

 Vid pennan, Erik.

 

 


Farsdag.

2014-11-10 @ 12:49:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Nej, någon gödsel vändes inte ner i trädgårdslandet igår då jordfräsen fortfarande står still trots vänliga ord och varsam behandling. Inte heller grävdes det för hand utan istället togs en tur till svärfar för att fira farsdag med god mat och dryck. Nya tag vad gäller jordfräsen ska tas i veckan och hoppar den inte igång då får vi sätta plan två i verket och istället hyra en :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hemma igen.

2014-11-08 @ 19:31:24 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
En tripp till Stocholm och en natt på fina Rival sen är man redo för nya tag med alla vardagsbestyr. Tänk vad god mat och lite planlöst flanerande kan göra gott för kropp och själ.








Stockholm.

2014-11-07 @ 12:49:00 | Postat i: Allmänt, Utflykter
Kommentarer (0)
Vi tar en tur till Stockholm i eftermiddag, inte av någon speciell anledning alls utan bara för att flanera på söder, äta gott och kanske om tid ges göra ett besök på Fotografiska. Vi är hemma igen i morgon kväll och planen på söndag är att gräva klart trädgårdslandet, dock har jordfräsen bestämt sig för att strejka så eventuellt får vi plocka fram till spadarna...men först en tur till huvudstaden :)
 
 
 
 

Knoppar.

2014-11-06 @ 12:47:00 | Postat i: Allmänt, Blommor och rabatter
Kommentarer (1)
Idag kom första snön och samtidigt tror rosorna att det är vår och bjuder på vackra knoppar, de små flingorna som faller verkar dock inte vilja ligga kvar och i morgon säger prognosen 9 plusgrader och sol så kanske har vi vårväder med nyutslagna rosor till helgen...hur knasigt som helst!
 
 
 
 
 
 

Fint besök.

2014-11-06 @ 07:31:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Vi har fåglar i stan också men i torpet kommer man dem så mycket närmare. Satte mig på en pall och försökte vara så osynlig jag bara kunde, lyckades dock inte helt då minsta lilla rörelse skrämde iväg dem, vissa bilder är helt klart svårare att ta än andra :)
 
 
 

Mörka kvällar.

2014-11-05 @ 12:53:00 | Postat i: Allmänt, Blommor och rabatter
Kommentarer (0)
Rosorna vid entrén till gäststugan tämjdes i helgen och de rotskott som smugit sig upp klipptes bort. Besöken till torpstugorna nu när det mörknar så snabbt koncentreras sorgligt nog till helgerna, Erik tog dock en tur i går kväll för att försöka laga jordfräsen i snickarboden och där finns en bra lampa som väl är, men att påta i rabatterna när det mörknat är svårt :(
 
 
 
 
 
 

Havrekärve.

2014-11-04 @ 12:49:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Solrosfrö, äpplen, osaltat smör och nu en havrekärve till småfåglarna, vi hoppas att det ska smaka och ser fram emot många besök i vinter :)
 
 
 

Sena kvällspromenader.

2014-11-04 @ 07:26:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Ibland tar jag med mig kameran och stativet till stallet på kvällarna och stannar sedan någonstans i stan på hemvägen för att ta några bilder. Erik har gjort mig sällskap och nu börjar det verkligen klarna och jag har till slut förstått storheten i att ställa in allt helt manuellt istället för att använda de förvalda alternativen. Äntligen!
 
 
 

Lök.

2014-11-03 @ 18:45:00 | Postat i: Allmänt, Trädgårdslandet
Kommentarer (0)
Löken hänger kvar i snickarboden men har nog torkat klart vid det här laget, dags att plocka ner den för att njuta av med andra ord. Tror nästan vi skulle kunna bli självförsörjande på lök då det är en av de grödor som verkar trivas bäst i vårt steniga trädgårdsland.
 
 
 
 

Förbereder för kyla.

2014-11-03 @ 12:50:00 | Postat i: Allmänt, Blommor och rabatter
Kommentarer (0)
Man skulle kunna tro att vi går mot vår och varmare tider med tanke på det milda väder som råder, almanackan talat dock ett annat språk så vi förbereder infor en kallare period istället. Dahlialökarna som inte tål frost är upptagna och nerbäddade i torv och ett tjockt lager granris täcker nu alla rabatter. Även blomlådorna har fått några kvistar och med ens ser stugorna lite mer ombonade ut, tänk om man ändå kunde bo här året om.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Småfåglar.

2014-11-02 @ 21:18:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Talgoxe, entita, blåmes och nötväcka slåss om maten som serveras, kompletterade med en äppelring idag men han inte se om den var populär. Ratas den av fåglarna så hänger den på lagom höjt för rådjuren, om de hinner fram innan vildsvinen vill säga...
 
 
 
 
 
 
 
 
 

1 November.

2014-11-01 @ 17:05:07 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Efter en skön sovmorgon följt av en brakfrukost var vi redo för torpjobb. Trädgårdslandet grävdes klart, tror utan att överdriva det allra minsta att det går ca 3 skottkärror sten på 1m2 trädgårdsland, inte konstigt att man får ont i kroppen. Vi har också fördelat en hel skopa kogödsel på landet som ska ner i myllan så snart jordfräsen är lagad, sen hoppas vi att det växer så det knakar :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0