Tyg.

Lyckan visste inga gränser när jag härom dagen fick en hel påse med linnetyg av Eriks bror. Så jag stängde in mig i gäststugan och sydde kuddar, draperier, gardiner och dukar på löpande band, frossade och vältrade mig i det underbara materialet tills mörkrets intåg och var tvungen att ge mig då jag till slut inte såg något. Vi har ju som bekant ingen lampa i gäststugan och det är kanske tur för annars hade jag troligtvis suttit där än...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0