Dags för granris.

Överblommat för länge sedan, men kvarlämnat för att inte tomrummet ska bli så stort. Vi lurar oss själva med andra ord och låter de vissna blommorna fortsätta vaja i vinden för att slippa inse att det vilken dag som helst är dags för granriset att läggas på rabatterna. Till helgen får vi nog ändå erkänna att det är hög tid för detta om det ska göra någon nytta.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0