Lägger grönsakslandet i vintervila.

2015-10-31 @ 06:16:00 | Postat i: Allmänt, Trädgårdslandet
Kommentarer (0)
Nu är hela grönsakslandet skördat och gräset som hängt och torkat på hässjan har lagts som ett skyddande täcke över jorden. Till våren kommer vi att gödsla på samma sätt som i år och ta en ny vända med jordfräsen, eller så kanske vi gräver för hand istället då det skonar livet på maskarna som i gengäld gör gott i myllan.
 
 
 
  
 
 
 

Att vänta på något gott.

2015-10-30 @ 06:45:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Flertalet tomater var inte mogna då plantan bestämde sig för att ge upp så istället för att gotta sig på denna togs de in och placerades på ett fat vid fönstret dit solens strålar med lätthet når. Det tog ett par veckor för dem att bli ätbara, men man ska ju som bekant inte hasta och lite längtan bidrar ju oftast bara till att smakupplevelsen blir ännu större. Mumma!
 
 
 

Att ladda redan nu.

2015-10-29 @ 06:12:00 | Postat i: Allmänt, Inredning
Kommentarer (0)
När man äntligen kommer till det lilla piffandet efter en hel säsongs renovering i stugorna känns det minst sagt lite snopet att det är dags att stänga för vintern. Hyllremsorna är i alla fall på plats, men det där lilla extra har jag inte hunnit med, i alla fall inte i den utsträckning som jag skulle velat. Så dra på trissor vad speedad jag kommer vara till våren när det är dags att boa in sig igen, jag laddar redan nu ;)
 
 
 

Rosenbönor.

2015-10-28 @ 06:32:00 | Postat i: Allmänt, Trädgårdslandet
Kommentarer (0)

Titta så vackra rosenbönorna är, nästan som små konstverk. Vi skulle kunna äta upp dem, men skörden blev så skral att vi sparar dem till våren istället då de åker ner i jorden igen för en förhoppningsvis bättre skörd kommande säsong.

 
 
 
 

Att kunna något.

2015-10-27 @ 06:10:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (2)

Det är rent av märkvärdigt vad folk kan saker och ting. De besitter kunskaper och handlag som får en att i första hand att bli imponerad och i andra bli lite avundsjuk. I vissa fall rör det sig om enbart lång erfarenhet och utbildning, men så finns det de som har det lilla extra.

 

Ta min bror till exempel.  Ge honom ett par plåtbitar och lite verktyg så kan han skapa precis vad som helst. Allt från användbara saker till rena konstföremål. Han är i stort sett autodidakt inom området med bara en svetskurs som bakgrund. Förutom rent inlärt handlag så har han öga och känsla för det han gör. Det är inte för inte han är Smidesmästare på operan i Stockholm. 

 

Dit kommer scenografer och regissörer med de mest egendomliga idéer hur de vill ha det. Genast så samlas han och de andra i smedjan och börjar fundera. Det hummas, pekas på ritningar och kluras en stund och sedan sätter de igång. Plötsligt står där en vansinnigt tjusig plåtPegasus med vingar som rör sig. Den ska någon sitta på och sjunga medan den flaxar över scenen. Hur de fick till det är obegripligt. Bara för att klargöra saker ur ett genusperspektiv så jobbar det även tjejer i smedjan.

 

Andra har enorm känsla för färg, göra diagram, laga människor, spela trummor eller beskära äppelträd. Jag blir lika hänförd varje gång man får ta del av människors förmåga att få till det.

 

Det är då man funderar lite extra på sådana som Ryman och andra på landsbygden förr i tiden. De fick för det mesta göra det de behövde själva. Bygga hus, laga det som var trasigt och fundera ut praktiska hållbara lösningar på det mesta. För att inte tala om deras fruar som sydde, vävde, ystade ost, målade och oräkneliga andra saker. Samtidigt som de skötte barn och tog hand om hemmet. När man idag ser på föremål, broderade lakan och annat, inser man att vid sidan om kvalitet och skicklighet så hade de öga att göra saker vackert. Man undrar hur de han lära sig allt de kunde? Tusenkonstnärer var de i ordets rätta bemärkelse. 

 

Själv är jag inte bra på något. Möjligtvis att ta folk, berätta saker och göra det begripligt. Det är också det jag försörjt mig på större delen av livet. Däremot fuskar jag på en massa och inser att jag förmodligen är en rätt medioker fritidstorpare. Nu passar det mig bra och man lär sig lite nytt varefter. Det finns hundratals saker att klia sig i huvudet över och inse att man inte kan. Vilken tur, då blir det aldrig tråkigt! 

 

//Erik.


Lökar.

2015-10-26 @ 06:47:00 | Postat i: Allmänt, Blommor och rabatter
Kommentarer (0)
Erik fick ta i för kung och fosterland när vårlökarna skulle ner i jorden under gårdagen, förra året brottades jag själv med detta varpå handlederna värkte följande vecka så jag höll på att bli tokig. Nu är de i alla fall på plats, främst har vi satt dem under äppleträden i små klungor vilket gör det enklare när gräset ska klippas. Nästa helg är planen att tömma stugorna på textil för att skydda allt från mögel och råttor, ett litet pyssel minst sagt, men de är det värt. Höst på riktigt alltså!
 
 
 
 

Årets finaste besök.

2015-10-25 @ 09:19:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (2)
Jag tänker på gårdagen och blir alldeles varm i hjärtat. Ända från Stockholm kom nämligen Fargos gammelmatte med familj och hälsade på och aldrig har väl världens raraste mjukismule blivit så omhuldad, ätit så många äpplen (även om antalet även till vardags är högt) och blivit klappad av så många varma kärleksfulla händer på en och samma gång. Sandra om du läser detta, när helst du drabbas av Fargogos (vilket jag av egen erfarenhet vet kan ske vilken tid som helst på dygnet) så kom, bara kom<3
 
 
 
 

Att varva ner.

2015-10-23 @ 06:22:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag förbereder mig för helg, mentalt alltså, går ner på lite lägre varvtal och försöker andas långsammare. Ibland glömmer jag detta och då tar det oftast hela lördagen för att landa i helglugnet vilket innebär att en hel dag går förlorad och så kan vi ju inte ha det, eller hur :)
 
 
 

Älskade höst.

2015-10-22 @ 06:40:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (2)
Vilket underbart väder vi bjudits på denna höst, såå härligt!. Till helgen får det absolut bli torphäng, jag har abstinens! 
 
 
 

Uppdraget slutfört!

2015-10-21 @ 08:40:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Nu har jag gått igenom samtliga bilder från helgen och tro det eller ej, men ett par av dem blev riktigt bra. Erik har fått en sticka med 264 bilder som jag är hyfsat nöjd med, de andra sparar jag på en hårddisk om musikkåren skulle komma på att det vill ha fler längre fram. Annars löper allt på som vanligt, vi har haft fotokurs vilken avslutas nästa måndag, nästan lite sorgligt då jag haft så himla kul. Det får absolut bli en omgång till våren igen, ska bara klura lite på vilken inriktning jag ska välja.

 

 

 

Ljuset - min och kamerans bästa vän!

2015-10-20 @ 07:34:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag har väl aldrig någonsin fascinerats så mycket över ljuset som denna höst. Tog tex igår kväll reda på när solen går upp för att åka ut i morgondimman och ta lite landskapsbilder, timmen blev dock för sen och eftersom jag behöver vara på kontoret kl:8.00 fick jag skjuta på det. Bilden nedan tog jag i Stockholm under helgen som gick då eftermiddagssolen letade sig in mellan huskropparna, nästan magiskt och enligt mig helt tidlös. Ljuset alltså, min och kamerans bästa vän. 
 
 

2835....

2015-10-18 @ 20:57:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
...bilder senare. Har nyss kommit hem från Stockholm och sitter och kikar på bilderna från helgens uppdrag där höjdpunkten var grabben nedan som fick spela på sin trumma tillsammans med musikkåren, helt klart en blivande stjärna då han djupt koncentrerad även klarade bedriften att slå i takt. Så himla rar. Själv är jag lyrisk och går på någon form av adrenalinkick, har fotat från tidig morgon till sen kväll och kommit fram till att det här skulle jag kunna göra 24timmar om dygnet för resten av mitt liv! Nu väntar lite sortering och genomgång av alla bilder som tagits och ni som inte redan följer Hemvärnets Musikkår Guldsmedshyttan på Facebook, gör det, för nu jäsikens händer det grejer!
 
 
 

Ett spännande och något klurigt uppdrag.

2015-10-17 @ 07:33:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag har fått det ärofyllda uppdraget att fotografera högvakten som Hemvärnets Musikkår Guldsmedshyttan går i Stockholm denna helg. Inget unikt i det måhända och något som absolut fotograferats tidigare, men kanske inte hela uppdraget från början till slut, inklusive resa och förberedelser. Jag kommer dock att ställas inför ett par kniviga uppgifter (eller fler..) som måste lösas. Ett exempel som inte alls går att styra över är vädret, blir det mulet (i värsta fall regn) blir slutartiderna långa och att krångla mig fram med ett stativ i folkmassan kommer att begränsa min rörlighet. Nästa svårighet består i att en av flyglarna på yttre borggården är under renovering vilket dessvärre bidrar till en något tråkig miljö då den är helt inplastad (inte så snyggt), en stor utmaning blir alltså att hitta vinklar som utesluter denna, lägg därtill att musikkåren både går och spelar samtidigt vilket lätt bidrar till oskarpa bilder. Ja, där har ni några av de klurigheter jag måste lösa, men det ska bli så jäsikens roligt så jag kan knappt bärga mig vilket ändå måsta vara viktigast, att man har kul alltså :)
 
 
 
 
 

Rönnbärssalt på tork.

2015-10-16 @ 06:25:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)

Konstigt kanske, men ändå inte så tokigt. Kreativiteten från fotokursen smittar alltså av sig och vi provar nya saker att bunkra köksskåpen med till vintern, det gäller att tänka utanför ramarna, eller hur ;)

 

 

 
 

Kretiv fotografering.

2015-10-15 @ 06:21:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)

Nämnde ju för en tid sedan att jag gick en fotokurs som heter kreativ fotografering, men sen har det varit tyst. Att jag inte ordat så värst mycket om detta beror främst på mitt missnöje med bilderna jag levererat, för det är ju som bekant svårt att tänka utanför ramarna och göra något nytt, man är ju liksom lite lat av naturen. Här kommer i alla fall en liten resumé av veckorna som gått, så häng med :)

 

Första uppdraget vi fick (efter att vi träffats i ca5 min) var att gå ut till närmsta park för att ta ett gruppfoto, vi hade ca 20minuter på oss och är 8st i gruppen så man hann inte tänka så mycket och eftersom jag inte dras till att porträttera ansikten (känner mig lite obekväm) så fick det bli fötter.

 

 

 
 

Därefter har vi haft lite olika uppdrag som att leta på en gammal bild av en miljö och därefter försöka ta en bild idag för att se förändringen som skett. Först valde jag att ta en bild från 30-talet på bron vid slottet och därefter försöka fånga samma vinkel idag, inte lätt kan jag lova utan riktigt pyssligt.

 

 

 
 
Därefter blev det ett porträtt av mig själv, till vänster är jag 7år och går i första klass och den andra bilden är tagen i dagarna.
 
 
 
 

 

Till nästa vecka har vi 3st riktigt kluriga uppdrag, får se hur det går, fortsättning följer...


Höst.

2015-10-14 @ 06:05:00 | Postat i: Allmänt, Trädgårdslandet
Kommentarer (0)
Det är mycket som ska skördas och tas om hand så här på hösten och nu är all potatis upptagen, en god skörd med få skador på knölarna. Morötterna däremot får sitta kvar ett tag till med risk för att någon av alla de besökare vi har i trädgården äter upp dem, men det må väl vara hänt i så fall, alla ska ju som bekant få sin beskärda del av ett gott skördeår. 
 
 
 
 
 

Giv akt, Ryman!

2015-10-13 @ 06:05:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Det kom en insikt som övergick i häpnad härom dagen. Ryman och jag har mer gemensamt än vad jag har insett tidigare. Faktisk så mycket att det känns lite underligt. Inte nog med att jag vurmar för de positiva delarna av det torpliv han levde, utan vi delar även till viss del den försörjning han hade, soldatens.

 

Ryman var enligt vad vi förmodar, indelt soldat i Livregementet till fots eller möjligtvis Närkes regemente. Båda dessa var förlagda på Sannahed vid Kumla. Jag är hemvärnsmusiker i 206:e musikkåren, Sannaheds Hemvärnsbataljon. Visst är livet märkligt med alla dessa sammanträffanden vi upptäcker under resans gång.

 

Jag kan se Ryman plocka ner uniformen från vinden inför det årliga mötet på Sanna hed, och likt Raskens ta farväl av familjen för några veckors tid. Väl framme följde övningar och ett evinnerligt marscherande fram och tillbaka i gruset. Jag tar också ner uniformen från vinden. Tar väl inte direkt farväl av Inger, men ger henne en puss för att ge mig iväg på övning inför högvakten. Ett evinnerligt marscherande fram och tillbaka för att få in alla moment och samtidighet i musikkåren.

 

Soldat Ryman fick med all säkerhet höra den tidens musikkår som hade till uppgift att underlätta övningarna och spela för regementet vid parader. Jag spelar nog en och annan marsch han skulle känna igen. Vi underhåller precis som förr dagens soldater med musik som ska göra tillfället pampigt och speciellt.

 

Nu får ni tro vad ni vill, men Rymans ande finns på något sätt kvar vid torpet. Vi kan känna det och anar honom i skuggorna emellanåt. Jag tror han är rätt nöjd med hur det blivit med torpet och vi kan resonera lite då och då hur något ska göras. Inte så att jag står och talar i tomma luften, men tankevägen kommunicerar vi, och med ett ”Vad tror du om det, Ryman?” Söker jag lite vägledning när det gäller torpfrågor.

 

Undrar om han var menig soldat eller underbefäl? Själv är jag stolt musikkorpral. Den ende musikkorpralen i Försvarsmakten. Det är den lägsta graden man kan ha och den byter jag aldrig bort för mer tingeltangel.

 

Så frågan är om Soldat Ryman häger med till Stockholm nästa helg och går högvakt, eller stannar han hemma och ser till torpet? Det vore trevligt att ha honom med och höra vad han anser om spektaklet. Om inte annat får vi väl öva lite enskild ställning, marschanträde eller lystring ställ i bon när jag kommer tillbaka.

 

Giv akt, Ryman!

 

//Erik.


Lingonkransar.

2015-10-12 @ 06:57:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Det är dags att göra lingonkransar och planen var att det skulle ske förra helgen, men jag han bara plocka fram alla saker jag skulle ha så kom det annat emellan. Stålringarna är i alla fall klara så kanske blir det en torptur i veckan för att slutföra det hela, ja, så får det nog bli :)
 
 
 

Att våga vara obekväm.

2015-10-11 @ 14:49:33 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Igår var vi uppe i Stockholm och rekade inför högvakten som Erik går nästa helg och som jag lovat att föreviga med kameran. Det kommer att bli svettigt kan jag lova och då tänker jag inte bara på allt springande över kullerstenarna som kommer att behövas utan också att jag måste våga vara obekväm, tränga mig fram och ta plats. Hua, undrar i mitt stilla sinne vad jag gett mig in på, jag som mest bara tagit bilder på rara blommor och ett och annat litet bi...
 
 
 
 

Jag erkänner, jag hade fel!

2015-10-10 @ 07:16:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Jag måste erkänna, jag hade fel, hyvlarna som Erik släpat hem i tid och otid gör nytta och kommer till användning. Han får från och med nu efter den fina bänken som hyvlades till köket köpa precis hur många hyvlar han vill. Jag kommer aldrig mer att kommentera drivorna av dessa verktyg på hyllan i snickarboden eller ifrågasätta nyttan. Aldrig. För resultatet som Erik och dessa små manicker åstadkommer är så magiskt, vilken nedrans tur att jag i samtliga fall förlorat argumentationen av ytterligare en hyvel till samlingen :)
 
 
 
 
 
 
 
 

I fotogenlampans sken.

2015-10-09 @ 06:08:00 | Postat i: Allmänt, Inredning
Kommentarer (0)
Flitens lampa lyser och det förbereds inför kommande högvakt. Vi har ett eluttag i rummet och ett par stycken i köket, men använder helst stearinljus och fotogenlampa. Kanske primitivt, men bra mycket mysigare än de elektriska ljuskällorna som kommit in på nåder i stugorna.
 
 
 
 

Saft.

2015-10-08 @ 07:13:00 | Postat i: Allmänt, Frukt och bär
Kommentarer (0)
Vi fick inga plommon på vårt fina träd i år, tur man har snälla vänner som förser oss med frukt när vår egen skörd uteblir. Ett par flaskor saft blev det och visst kunde jag haft i en gnutta mer socker då den blev något syrlig, passar dock ypperligt som matdryck och varför inte som smaksättning till ett litet glas vitt, får bli till att prova i helgen :) 
 
 
 

Femtio nyanser av kalops.

2015-10-07 @ 06:37:00 | Postat i: Allmänt, Eriks kåserier.
Kommentarer (0)

Vi satt kring fikabordet på jobbet och slängde ur oss fraser varvid alla stönade av längtan och vällust. Hade någon gått förbi i det ögonblicket så skulle vårt beteende mycket lätt kunna tolkats som omoraliskt eller erotiskt. Det var faktiskt inte långt ifrån.

 

Kålpudding! Åååhh! Rimmad lax med dillstuvad potatis! Mmmmm… Gräddstuvad pyttipanna! Sluta, jag svimmar!

 

Upprinnelsen var att någon nämnt sin husmanskostfavorit och genast hängde alla på. Koncentrerat och innerligt med lätt dimmig blick passerade den ena läckerheten efter den andra inför vår inre fantasi. Man kan bli saligt hänförd av vackra ord som porterstek eller kroppkakor. För att inte tala om sjömansbiff och ängamat.

 

Severas det raggmunk på en restaurang är kön alltid lång. Likt råttorna efter spelemannen från Hameln, är man helt fast och kan omöjligt slita sig, innan man fått en rejäl portion med stekt fläsk och lingon. Likaså är det med kalops. Detta märkvärdiga ord kan ge en rysningar av gastronomisk eufori. Ingen kalops är så god som mammas eller mormors, vilket får en att undra om det var smaken, eller hela matmiljön med minnen som får deras recept att framstå som det ultimata. Konstigt nog är det sällan farmors kokkonst som tar första platsen. Det med tanke på att farmor i många fall även är någons mormor. Livets mysterier  äro outgrundliga.

 

I lördags kokade jag själv kalops i torpet. Inte vilken kalops som helst, utan vedspislagad i emaljerad järngryta från Kockums. Den fick stå där i den sköna spisvärmen och puttra i timtals. Vi förenade härmed nytta med nöje. Lagade mat och värmde upp torpet samtidigt vilket är en oslagbar kombination. Jag har lök och morötter i min variant, vilket även Skåningarna föredrar. Att sedan grönsakerna samt potatisen i grytan bredvid kom från eget land gör inte saken sämre. 

 

Det var nog den godaste kalops jag lagat. I slutet slank det med en slurk grädde att höja och runda av smaken med. Jag riktigt kände hur Ryman försökte slinka in i vår värd för att få sig en smakbit med bleckplåtskeden i högsta hugg. I alla fall myste han i skuggorna över att torpet fylldes med bekant matos, som under hans tid.

 

Jag åt så jag mådde dåligt. Där i fotogenlampans sken blev plötsligt ”bara lite till” alldeles för mycket. Kallsvetten pärlade en stund i pannan och jag prisade rummets litenhet, då förflyttning från stol till säng inte är längre än knappt en meter. Där kunde jag ligga däst och våndas över mitt onödiga frosseri. Jag kände mig lite som kommandoran och julmaten i Emil.

 

Turligt nog gick resultatet av min glupskhet över efter en stund, och morgonen därpå var man liksom sugen på något gott, hur nu det är möjligt. Jag har förresten redan bestämt vad nästa exkursion i kulturmatlagning ska bli.

 

Rotmos med fläsklägg, nam, nam, nam…

 

//Erik.


Rönnbär.

2015-10-06 @ 06:58:00 | Postat i: Allmänt, Frukt och bär
Kommentarer (0)
I stora vackra klasar dignar de från träden, rönnbären. Väldigt lättplockade, men man får se upp med getingarna, upptäckte ett par i bilen på vägen hem som av misstag följt med i min iver över utbudet och fick minst sagt stålsätta mig för att inte få panik, stora som flygplan var de...hua!
 

 

 
 
 

Linsnöre.

2015-10-05 @ 06:36:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Med vackert linsnöre som tätning runt alla fönster är det nu varmt i stugorna när man eldar, i alla fall avsevärt mycket längre än tidigare då värmen enkelt slank ut. Visst blir det ändå en del kallras och drömmen är ju som bekant innanfönster, men fram tills dess känner vi oss riktigt nöjda med resultatet av helgens pyssel! 
 
 
 
 

Kanelbullens dag.

2015-10-04 @ 17:25:43 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Vad passar väl bättre än att äta upp den sista bullpåsen som legat instoppad i torpfrysen en dag som denna. Mumma! Nu tror jag bestämt att kroppen behöver röra lite på sig så jag tar en tur med pållen, bästa motionen som tänkas kan :)
 
 
 

Torpmorgon.

2015-10-03 @ 08:01:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (0)
Vi åkte ut till torpet redan igår kväll med packning av mat och varma kläder för det är något alldeles speciellt att få starta dagen med en sprakande brasa. Vi läser, lyssnar på radio och pratar, inte så stor skillnad mot hemma kanske förutom den där brasan och kylan, men ändå, kontrasterna är slående när man drar halsduken tätt kring hjässan och tassar ut till dasset genom det höga gräset som fortfarande är vått av morgondaggen. Livskvalitet!
 
 
 

Oktober.

2015-10-02 @ 06:42:00 | Postat i: Allmänt
Kommentarer (1)
Nu är det väl ändå officiellt höst, i alla fall om man tittar i almanackan. Tar man däremot en promenad kan man tro att vi är någon stans i augusti med ljumna vindar och en klarblå himmel, det är endast den något kallare och klarare luften som avslöjar höstens intrång.
 
 
 
 
 
 
 

I tallkogen.

2015-10-01 @ 06:47:00 | Postat i: Allmänt, Utflykter
Kommentarer (0)
Skogen, bästa stället att ladda batterierna på, att den sedan är fylld till brädden med trattisar i detta nu gör ju inte saken sämre. En hel korg plockade vi och gav bort till Eriks pappa, själva har vi kvar lite från förra året som ännu inte ätits upp och mer lär vi plocka till helgen.
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0