Morotslycka.

Jag känner en enorm tacksamhet över det mesta som omger mig, vänner, friska barn, ett arbete att gå till, tak över huvudet, men också enklare saker som den kommande äppelskörden, eller som idag när jag försiktigt vickar upp de första morötterna ur trädgårdslandet. Tanken var att gallra lite försiktigt, men några var så stora att de kan ätas och vid smakprovet konstaterades att de var något sötare än de vi satt tidigare år vilket bådar gott till höstens mustiga grytor, dessa ska dock bara förvällas för att därefter avnjutas med en nypa salt och en klick smör. Lycka.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0