Vad är du för människa egentligen?

Varje morgon vaknar fritidstorpar’n tidigt med ett leende på läpparna. Raskt hoppar han ur sängen och gör ett yogapass för öppet fönster samtidigt som han lyssnar på en språkkurs i Swahili. Vederkvickt av detta läggs all uppmärksamhet på det över natten kalljästa surdegsbrödet som ska bakas för frukosten. Medan brödet gräddas dukas fram marmelad, färskost, korv och filbunke. Allt hemgjort och ekologiskt. Nu kommer Inger hem efter en joggingtur på en mil och efter en lång skön dusch äts allt detta nyttiga medan Norah Jones sjunger i bakgrunden. Vi passar även på att planera de kommande två veckornas innehåll gällande både fritid och arbete.

 

Efter detta finns det ju alltid en stund över innan man miljövänligt tar sig till det inspirerande och mycket välbetalda arbete man verkligen älskar alla dagar. Den stunden brukar jag lägga på att skriva ett kapitel i min kommande roman eller snickra lite på ett intarsiabord jag bygger i rokokostil. Vi såg originalet på en av våra ofta förekommande kulturresor till Frankrike. Där besökte vi även några lokala hantverkare som lejts till nästa sommarprojekt då kakelugnen och parkettgolvet ska muras respektive läggas om. 

 

Det finns ju så extremt mycket tid över nu när barnen flyttat hemifrån och inte behöver all vår odelade uppmärksamhet i allt det gör eller vill företa sig. Inte heller behöver man strykas deras hemsydda Madickenklänningar av yppersta kvalitet varje morgon. Det måste sägas att någon gång ibland var det lite svårt att hinna med allt ovanstående. Givetvis har vi även ett fullt harmoniskt och exceptionellt givande förhållande där vi alltid är förstående och har långa utvecklande emotionella samtal Inger och jag.

 

Läser man bloggar, Facebook och andra sidor är det ju precis så som livet ser ut för alla eller hur? Inte undra på att folk ger upp eller knallar rakt in i den berömda väggen. Vad är det för människor som vill inbilla oss eller verkligen försöker nå upp till detta? Det är ännu värre att vissa går på det och gör allvarliga försök att uppnå denna fasansfulla pastisch. 

 

Vad är det man försöker bevisa egentligen och för vem? Kan det inte räcka med att man har någonstans att bo, ett helt ok jobb och eventuellt en fritidssysselsättning. Ungar behöver inte curlas med i allt de företar sig. De kan faktiskt hjälpa till hemma och ha tråkigt emellanåt. Vem tackar dig när du gråtande och håglös ställer dig vid sidan av livet för att du inte orkar längre.

 

Så lägg ner och koppla av. Gör det du anser dig hinna med och låt resten vara. Skit i dammsugningen och det jävla surdegsbrödet. Säg -nej inte idag, jag har ingen lust. Det funkar tro mig och världen rasar faktiskt inte ihop.

 

Så idag skiter jag i torpet. Ska spela lite tuba och ta ett glas vin. Hepp!

 

//Erik


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0