Glas.

Jag är väldigt svag för glas, gammalt glas, som silar ljuset på det där speciella sättet som nytt glas aldrig gör. Glas från svunna tider kan göra mig alldeles knäsvag. Man kan få tag på nytt glas gjort enligt gamla metoder, men då får man bege sig till Tyskland, det enda landet som idag bevarat traditionen och håller den levande. Vad gäller dricksglas så har Erik ärvt ett dussin vackra skapelser med etsning på efter sin farfar som vi vårdar ömt, dock har några under årets lopp gått sönder så när jag av en slump ramlade på 9st exakt likadana hos antikhandlaren här i stan fick de följa med hem bums. Viken lycka!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0