Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Förra året tog ringblommorna över hela grönsakslandet, vackert, men inte så praktiskt kanske. Så i år var jag beredd, de skulle få fritt spelrum där de växte, men under lite mer kontrollerade former. Vad händer då tror ni. Jo, de uteblir nästan helt. Några få stackare i en liten sträng utmed vägen har vi fått, men de frön som planterats i diverse rabatter och krukor har inte tagit sig alls. Och jag som hade sett framför mig höstträdgården i en gigantisk orange fägring, så lite ledsamt är det allt.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0